FAQ OM "SKRIVA" 4.11

1. Intro
2. Gå med, Gå ur, Postning, Arkiv
3. Listprinciper
4. Novelltävlingen
5. Några grundtips
6. Nätresurser
7. Presentera dig gärna
8. Andra listor
9. Grammatik
10. Polti och propp
11. Stil- och formordlista
12. Manus och förlag
13. Faq-författaren

Manus och förlag

"Mången dränker sina vedermödor i starka drycker,jag dränker mina bekymmer i bläck." (Carl Gustaf Tessin)

Hur går det till att skicka in något till ett förlag?

1. Gör ett snyggt manus. Dubbelt radavstånd och breda marginaler, ca 2000 tkn/sida, sidnummer och verkets titel som sidhuvud. För långa manus kan det räcka med de 50 första sidorna och synopsis på resten.

2. Manuset skall vara så språkligt rätt som du kan få det. Stavfel med mera minskar möjligheterna att redaktören gillar det. Sena, enstaka ändringar kan du göra med penna. Påpeka att kan leverera manuset på diskett.

3. Skriv ett kort, sakligt, trevligt följebrev där du presenterar dig och ditt verk. Bluddra inte. Glöm i inte namn och adress. Manuset får gärna ha en försättssida med titel, manuslängd (i tkn), namn och adress.

4. Stoppa det i ett rätt frankerat kuvert och glömt inte avsändaradress. Bifoga gärna frankerat svarskuvert, med din adress som avsändare. (Naturligtvis har du egna manuskopior, och man kan ju skriva ut nya från datorn; är manusretur inte nödvändig kan du hoppa över svarskuvert.)

5. Skicka till: a) Bokförlag - se adresser i telefonkatalogen (särskilt stockholmsdelen). Kolla först i t ex bokhandeln om förlaget du tänkt dig brukar utge din typ av manus. b) För noveller, tidskrifter. Kolla telefonkatalogen. Kolla i tidskriftsbutiken om den du skickar till alls kan vara intresserad. (Det finns få novelltidningar, och några allmänna tidskrifter som ibland kan tänkas köra noveller. Marknaden för noveller är tyvärr klen.) c) Novelltävlingar. Se t ex annonser och notiser i pressen, men även på SKRIVA-listan.

6. Det tar 2-6 månader att får svar. (Tidskrifter svarar inom 2-3 veckor.) I de flesta fall är svaret, tyvärr, negativt; de flesta refuseras med artiga standardformuleringar. Om du får många kommentarer om manuset kan det vara ett gott tecken. För manus som kanske kan vara publicerbara senare kan du få konkreta förslag om förändringar (ändra, putsa och prova igen). Det stora förlagen får tusentals manus om året varav mindre än en procent kommer ifråga för utgivning.

7. Har du inte hört något inom ett par månader, ring och fråga om de fått manuset. Om manuset gått till en lektör är det ett positivt tecken; det har i alla fall inte grovsållats bort. Manus som är helt hopplösa refuseras snabbare. Förlagsredaktörerna ogillar att du sänder till fler förlag samtidigt.

Det verkar som om förlag börjar bli mer intresserade av elektroniska eller delvis elektroniska manus. Tidskrifter tar redan detta.

Manus på papper är ett helvete. Just som man skriver ut krånglar pappersframmatningen! (Pappersframmatningen är trasig / Papprena knycklas hop till små små bollar / Åh, zinet blir försenat...som det heter i sången.) Då får man börja om igen, kanske flera gånger. Och så fort man ser texten börjar man leta fel, och vill helst skriva ut allt igen. Färgkostnaden skjuter i höjden. Olika utskrifter ligger och skräpar och riskerar att blandas. Portot blir allt dyrare. Några tips om att sända elektroniskt:

1. För kortare material till tidskrifter kan E-post fungera. För längre manus till bokförlag, kan diskett plus utskrift av en lagom mängd av början vara en bra idé.

2. PC-formaterad diskett är bäst (läses även av Mac), med ASCII (ren, oformaterad text). ASCII även vid E-post; inga bifogade filer. Du tror att din ordbehandlares filer kan läsas av alla - men så är det inte! Bättre att senare enas om särskilda filformat. Det mest universiella formaterade filformatet är annars RTF (inte Word, som finns i flera versioner med dålig bakåtkompatibilitet).

3. Svenska tecken kan representeras på olika sätt. Du bör på diskett använda Windows och Macintoshs ASCII (Latin-1), utan fasta radbrytningar. Vid E-post brukar E-postsystemen sköta de svenska tecknen någorlunda väl, men E-postprogram lägger för det mesta in fasta radbrytningar.